Stadsdelsnära samlastning
I täta städer eller stadsdelar med ett mer begränsat utrymme i gatumiljön behöver transportflöden samsas med människor som bor, vistas och rör sig i staden. Här beskriver vi hur man kan få till samlastning av gods från flera olika aktörer för att minska antalet tunga transporter inom ett område. Detta kan ge minskade utsläpp, mindre buller, ökad trafiksäkerhet och minskad trängsel. Det finns samtidigt flera praktiska och lagliga begränsningar för vad som kan göras och av vem.
Vad innebär samlastning?
Samlastning är något alla transportföretag ägnar sig åt för att det är lönsamt. Den samlastning som avses i detta fall är att gods från olika aktörer samlastas i syfte att minska mängden transporter i ett specifikt geografiskt område, kallat stadsdelsnära samlastning. Samlastningen kan omfatta exempelvis paketgods, post, återvinningsmaterial och hushållsavfall. Genom att låta flöden passera via någon form av terminal kan t ex gods och avfall samlastas och på så sätt minska antalet tunga transporter inom ett område, vilket får positiv påverkan på bland annat utsläpp, buller, trafiksäkerhet och trängsel.
Samlastning organiseras på olika sätt beroende på vilka aktörer som är engagerade. Idag är det inte ovanligt att kommunen har en central roll eftersom samhällsekonomiska incitament ofta är drivande.
Det är skillnad på om utgångspunkten är en befintlig stad eller ett nytt område som ska byggas upp.
Vid planering och exploatering av ett nytt område blir frågan om stadsdelsnära samlastning främst en fråga för den fysiska planeringen i och med att lösningen behöver finnas med även under planeringsprocessen. Finns det höga hållbarhetsambitioner i stadsutvecklingen behöver samlastning övervägas för att lösa utmaningarna med att bygga tätt och hållbart. I en befintlig stad är samlastning istället främst en fråga för fastighetsägare och verksamheter med problem rörande trafiksituation och gods- och avfallshantering. Frågan behöver då angripas på annat sätt eftersom det då inte är möjligt att integrera frågan i planeringsskedet.
Trafikkontoret i Göteborg Stad har tagit fram en processbeskrivning för Smarta leveranser, där det finns mer att läsa om vem som kan vara ägare av processen.
Så här är det för Lindholmsleveransen
På området Campus Lindholmen i Göteborg behövde tunga transporter minskas för att framför allt öka trafiksäkerheten. Lindholmsleveransen startade på initiativ av Trafikkontoret i Göteborgs stad år 2008. När projektet avslutades och tjänsten skulle kommersialiseras var det inte givet vilken aktör som skulle driva processen. Då användarna av tjänsten var en blandning av offentliga och privata verksamheter var det en gråzon gällande om tjänsten löd under Lagen om offentlig upphandling eller ej. Det blev tydligt 2016 att tjänsten behövde upphandlas, vilket det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling åtog sig i samverkan med kommunala förvaltningen Kretslopp & Vatten, Trafikkontoret och de som använde tjänsten.
I utkanten av området finns en småskalig terminal för samlastning, vidare kallad mikroterminal dit gods ankommer genom att användarna av tjänsten beställer gods till den adressen, som en c/o-adress. Mikroterminalen ligger i utkanten av området, vilket gör att de tunga transporterna som ska till och från mikroterminalen inte behöver ta sig in i de täta stadsmiljöerna. Mikroterminalen består av en ca 1100 kvm stor inhägnad yta med 4 byggbodar som fungerar för godshantering och som personalutrymmen. Marken ägs av det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling och har upplåtits till operatören, som uppförde en mikroterminal på tidsbegränsat bygglov.
En operatör driver mikroterminalen, för Lindholmsleveransen är det från 2020 Renova Miljö AB. Operatören samlastar inkommande gods, från alla distributörer på små fordon som drivs förnybart, för vidare transport till användarna i området. Livsmedel hanteras dock inte eftersom det inte lämpar sig att samlasta med avfall. Operatören hanterar också alla avfallsfraktioner och hämtar tillbaka dem till mikroterminalen. Utöver samlastningen erbjuder operatören tilläggstjänster som en del i att skapa mer service och ökad lönsamhet.
Användarna av tjänsten är verksamheter och fastighetsägare i området.
Hur fungerar det innan Lindholmsleveransen.
Hur fungerar det med Lindholmsleveransen
Fler exempel och fördjupning
Fungerande lösningar som också finns i Göteborg:
- Stadsleveransen i Göteborg som samlastar lättgods för företag i innerstaden men inte avfall. Detta är ett exempel på samlastning i en befintlig stad.
- Svenska Mässans samlastning av gods mindre än 5 pallar, från som tar bort 30% av antal transporter i en central del av Göteborg.
- Nordstan som driver ett pilottest för samlastning av mindre leveranser via en c/o-adress (GLC i Gårdsten). Verksamheten utvärderas under 2020, och olika alternativ för utveckling undersöks.
- I Stockholm, Oslo och Malmö finns Älskade stad, med samlastning av gods och avfall, vilket är exempel på samlastning i en befintlig stad.
Vilka förutsättningar finns för stadsdelsnära samlastning?
Vilka problem kan det lösa och vilka nyttor kan det ge?
Vem ska ansvara för att driva utveckling och implementering av tjänsten i en stadsdel?
