Skip to main content
Koncept_Lindholmen

Lärdomar från projektet DenCIty

Alla utvecklingsprojekt är en lärande process och något det inte finns rutiner kring. Det är viktigt att vara lyhörd för de olika utvecklingsfaserna och justera efterhand.

Framgångsfaktorer och lärdomar

Utifrån de beskrivna faserna har projektgruppen tagit fasta på en del moment som anses ha påverkat projektet, både positivt och negativt. Det kan gälla både förutsättningar i staden och arbetssätt för implementering av konceptet. Framgångsfaktorer och lärdomar beskrivs nedan och är att se som exempel på faktorer som haft betydelse i just detta projekt. 

  • Fallstudie: Examensarbetare utförde en fallstudie för att höja förståelsen för vad som gör en flytande återvinningsstation till ett hållbart alternativ.  
     
  • Projektgrupp: Bred projektgrupp med aktörer som representerar olika delar av konceptet och som har insikt och kan driva olika utvecklingsdelar i sin respektive organisation 
     
  • Kommunikation: Viktigt med bra kommunikation – för att nå ut till så många boenden som möjligt och informera om återvinningspråmen. Under projektets gång var det tydligt hur viktigt det är att dels kommunicera att den flytande ÅVC:n faktiskt finns som en lösning att tillgå för hushåll, dels vad som tas emot vid den flytande ÅVC:n. 
     
  • Dialogarbete: Bra dialog mellan olika kajägare/förvaltare när det gällde nyttjande av kajplatser. Här är lärdomen att involvera kajägare/förvaltare redan i planeringsskedet för att få ökad förståelse för konceptet och den tekniska lösningen, men även för att projektgruppen ska upptäcka hinder i tid. 
     
  • Politisk vilja: Tydligt politiskt incitament från konceptägaren om satsningen gällande transporter på vattenvägarna, samt från staden som helhet - att undersöka möjligheterna att transportera på vattenvägar. 
     
  • Planering: Vid utveckling av nya koncept krävs det att en projektgrupp noggrant tänker igenom konceptet innan genomförandet påbörjas. En pråm är inte som en vanlig ÅVC - exempelvis kommer det in mycket mindre av vissa avfallssortiment, såsom trädgårdsavfall vilket är ovanligt i tät stadsmiljö eftersom folk inte har trädgårdar. Istället är det sortiment såsom elektronik som kommer in i stora mängder. 
     
  • Yttre omständigheter: Under projektet har vädret ibland försvårat framför allt manövrering av pråmen. Det är främst vind och vattenstånd som är riskfaktorer. I Göteborg är variationen i vattenstånd visserligen låg, men i andra städer kan variationen påverka mer. 
     
  • Design och utformning av den tekniska lösningen: det finns flera anledningar till att noga planera pråmens utseende och funktion. (1) Eftersom pråmen ska attrahera att folk kommer dit upplevdes det av huvudmannen att det är viktigt att den görs så fin som möjligt och hålls ren, för att folk ska få en bra upplevelse och komma tillbaka. (2) Säkerhetsaspekten är viktig så att de som besöker pråmen ska känna att den är trygg och säker att vistas på. Det gäller även för de som arbetar på pråmen. (3) Pråmen ska lägga till vid kajer i stadsmiljö, vilket var mindre populärt hos ett fåtal boenden som tyckte att pråmen är ett störande och fult element. En tyst och snygg pråm gör att detta motstånd blir mindre. Samma argument kan tänkas gälla om pråmen ska få nyttja de kajer som idag används av kollektivtrafik. (4) Vilka insamlingskärl som placeras på pråmen, dvs vilket avfall som kan tas emot är viktigt för att pråmen ska vara ändamålsenlig och träffa rätt målgrupper.  
     
  • Kostnader: Svårt att få ner kostnader i pilotfaser eftersom pråm blir låst till ett uppdrag under hela perioden samt att även dragbåten med dess personal blir låsta om det inte finns andra uppdrag vilket det inte gör i dagsläget. Tankar finns om att dragbåt kan användas för exempelvis bygglogistik på vatten men det är i dagsläget något som körs i väldigt begränsad skala. 
     
  • Utvärdering: Detaljerad utvärdering efter varje testomgång med hänsyn både till tekniska, ekonomiska och sociala aspekter, så att konceptet ges möjlighet att bitvis justeras och optimeras. Här har enkätundersökningar gett bra utdelning/svarsfrekvens. 

 

Alexandra
Trafikkontoret Göteborgs stad
Flicka och man på väg till kajen och återvinningspråmen

Återvinningspråmen - ett test som blev verklighet

I Göteborgs stad testades ett pilotkoncept med en återvinningspråm på fem kajplatser längs Göta Älv. Under den sju veckor långa pilottiden 2019 var det ett uppskattat koncept och eftersom göteborgarna var så positivt inställda så fortsätter pråmen att drivas och utvecklas.
DenCity_pramen_gar_igen

Affärsmodell – Transport på de urbana vattenvägarna

Affärsmodellen för vattenburen ÅVC beskrivs ur Kretslopp och vattens (Göteborgs Stads) perspektiv – ur den kommunala förvaltningen som upphandlar tjänstens perspektiv
Flicka och man på väg till kajen och återvinningspråmen

Hur implementerar vi en flytande återvinningscentral?

Hur kan städer göra för att på ett smidigt sätt kunna erbjuda en flytande återvinningscentral - och vad är viktigt att tänka på?
Återvinning

Vilka fördelar skapar en lättillgänglig flytande återvinningscentral?

En flytande återvinningscentral bidrar till återvinning på ett miljövänligt sätt genom att slippa bilberoendet och slopa en del lastbilstransporter i stadsmiljö!