Lärdomar från projektet DenCity

Inom DenCity-projektet har Framtiden byggutveckling AB handlat upp en mobilitetsmäklare-tjänst under ett års tid på Mandolingatan. Syftet med den här upphandlingen är att testa hur rollen fungerar i verkligheten innan koncernen skalar upp med mobilitetsåtgärder. Mer information om caset se Tidslinje med nyckelaktiviteter nedan. 

Framtiden Byggutveckling AB: Projektpart och beställare av mobilitetsmäklare-piloten på Mandolingatan. Framtiden har tecknat mobilitetsavtal med staden för att kunna bygga fler bostäder för att svara på höga efterfrågan. 

Bostads AB Poseidon*: Fastighetsförvaltare för lägenheterna som står på Mandolingatan. Denne (eller fastighetsägaren) har ansvar för att det finns tillräckligt med parkeringsplatser efter det att mobilitetsavtal skrivits på. 

*Poseidon är inte en projektpart till DenCity men har ett nära samarbete med Framtiden Byggutveckling under projektets gång.   

EC2B/Trivector: Tilldelad leverantör för Mandolingatans mobilitetsmäklare-pilot. EC2B ordnar mobilitetstjänster så som cykelpool, bilpool och kollektivtrafikbiljetter för hyresgäster.  Denne aktör anlitar i sin tur en tredjeparts IT-leverantör specialiserad på Mobilitet som tjänst. 

Göteborgs stad (Trafikkontoret):  Förhandlar med fastighetsutvecklare om mobilitetsavtal där det antal parkeringsplatser som ska tillskapas processas i detaljplanen kan göras i utbyte mot exempelvis mobilitetstjänster för de boende. 

Karlastaden: Projektpart, privat fastighetsutvecklare och intressenter till mobilitetsmäklaren. Karlastaden har varit i processen att förhandla mobilitetsavtal med trafikkontoret. 

Först behöver kunskap om området samlas in. En acceptable förståelse på boendes profil (ålder, bilinnehav, familjekonstellationer, mm) och områdets geografiska förutsättningar, till exempel anslutning till kollektivtrafik och anslutning till viktiga urbana verksamheter såsom livsmedelsbutiker och apotek. Dessutom är det viktigt att undersöka boendes behov mer ingående, det vill säga att reda ut hur boende brukar transportera sig i sina vardagar och vilka behov de har. I detta ligger också att skapa förståelse om vilken typ av mobilitetstjänster som behövs och dimensionering av dessa. 

En överblick till mobilitetsmarknaden och förståelse av vilken typ av mobilitetstjänst leverantören har avsikt att erbjuda kan hjälpa fastighetsägare att söka rätt. Här är några frågor som fastighetsägare bör fundera över: 

• Vad har leverantörer för fokus i sitt erbjudande? 
• Är det själva mobilitetstjänsten som leverantören vill sälja, IT-plattformen eller handledning för användare? 
• Vilken roll vill fastighetsägaren själv ta? 

Arbetet med värdekedjor i projektet DenCity har visat att valet av roll påverkar graden av kontroll fastighetsägaren har på mobilitetstjänsten. Om fastighetsägaren själv tar rollen att konsolidera tjänster, och upphandla ingående mobilitetstjänster, får denna en hög kontroll, men också större kostnader och risktagande. Om fastighetsägaren väljer en lösare koppling till mobilitetstjänster har fastighetsägaren mindre möjlighet att påverka innehåll och effekt av tjänsten, men delar risk med andra aktörer. Det gäller till exempel om fastighetsägaren köper in ett nyckelfärdigt tjänstepaket på marknaden med bilpool och cykelpool. 

En större fastighetsaktör som har både bygg- och förvaltningsverksamhet har större intresse och möjlighet att själva upphandla exempelvis en gemensam bilpool, då nyttjande, administration och risk kan spridas mellan många fastighetsbestånd. En mindre fastighetsägare har då större behov att kunna förlita sig på andra typer av samarbeten för att minska risken. Detta kan i sin tur skapa nya möjligheter på mobilitetsmarknaden. Ett exempel är då Linköping kommun där det kommunala parkeringsbolaget knyter till sig mobilitetstjänster och erbjuder dessa till fastighetsägare. 

Efter att ha fått en helhets förståelse av boendes behov kan fastighetsägare gå vidare med att formulera kraven för en upphandling. Kraven på mobilitetsmäklare ska utgå ifrån behov som de boende har. Till exempel på Mandolingatans pilot i DenCity-projektet skulle närvaro av mobilitetsmäklare prioriteras, därmed listades det som ett obligatoriskt krav. Närvaron av mobilitetsmäklare och fysiska rådgivningen i syftet med att hjälpa de boende, särskilt de som är äldre och ovana med tekniken, med att komma igång med cykelpool och bilpool bedömdes som en viktig åtgärd för att få med alla på tåget vid omställningen från privat bil till mobilitetstjänster. Andra allmänna obligatoriska krav som ställdes är exempelvis information och rådgivning vid introduktionstillfällen och rapport med förslag på andra mobilitetstjänster. I case-DenCity på Mandolingatan var Framtiden Byggutveckling beställare av en mobilitetsmäklare-tjänst och EC2B blev tilldelade uppdraget i slutet av 2019 

Om du är intresserade av hur den här upphandlingen har utförts kan du kontakta André Trapp – upphandlare på Poseidon för mer detaljer.  

Efter att upphandling är klar så kommer mobilitetsmäklare att börja arbeta utifrån beställarens behov. I case-DenCity på Mandolingatan har mobilitetsmäklaren uppdrag att, med hjälp av hyresvärd, erbjuda cykelpool, bilpool och kollektivtrafik samt verktyget för att använda dessa tjänster under perioden november 2020 till januari 2021. Mobilitetsmäklare ger råd om uppsättning av cykelrummet, alla utrustningar som cykelpooltjänsten utgör till exempel elcyklar och lådcyklar, lampor till cyklarna, låssystem och bokningssystem. För bilpoolen har mobilitetsmäklare en samarbetspart Kinto Share som sköter tjänsten. Några bilder av cykelrummet och IT-lösning visas i fig 2 och fig 3. Rekrytering av användare och utbildning av dessa genomförs vid flertal tillfällen.  

Hur mobilitetsåtgärder kommer följas i mobilitetsavtal med staden, är inte helt tydligt i nuläget men inom DenCity-projektet har vi lärt oss att kontinuerlig uppföljning och avstämning mellan mobilitetsmäklare och fastighetsägare är ett viktigt steg mot tillfredsställande implementeringsresultat. Här är några frågor som kan hjälpa dig vid uppföljning: 

• I vilken utsträckning upplever de boende att mobilitetstjänsterna uppfyller deras behov av tillgänglighet? Mobilitet som ersättning för parkeringsplatser måste kunna svara upp mot samma upplevda mobilitetsbehov som den egna bilen skulle ha utfört för att det inte skall upplevas som en försämring. 
• Hur mycket nyttjas tjänsterna, i vilken utsträckning har bilinnehavet minskat i området efter att mobilitetsåtgärderna infördes? 
• Vad säger användarna? Vi behöver alltid stöd från användarna för att utveckla och erbjuda mobilitetstjänster som är anpassande efter deras behov. 
• Finns det en långsiktig plan på hur mobilitetstjänsterna kommer att erbjudas? Mobilitetsmäklare-konceptet ger fastighetsägaren möjlighet att kontinuerligt följa upp leverantörer av mobilitetstjänsterna. Borttagna parkeringsplatser får effekter under hela fastighetens livslängd, och det är lätt att se att mobilitetsbehov, tjänsteutbud men även teknik kommer förändras över tid. Periodiska upphandlingar av Mobilitetsmäklare och mobilitetstjänster ger en anpassad lösning för framtiden. 

Rapporten “Mobility Broker på Mandolingatan” beskriver mobilitetsupplägg från pilotprojektet med EC2B och potentiella mobilitetstjänster för området med tanken på boendes profil.  

Planera för mobilitet istället för parkering. Planera för omställning men tillåt att förändringar sker gradvis. Planera även för väl lokaliserade ytor för parkering och uppställning av mobilitetstjänster.  

Mobilitetsmäklare-konceptet och mobilitetsåtgärder ska leva i hela kedjan från projekteringsskedet till förvaltningsskedet. Planering för mobilitetsmäklare bör därför komma in redan i planeringsfasen för ett område. I detta skede kan tex de finansiella vinsterna med minskat parkeringstal eventuellt lättare motivera kostnader för implementering och förvaltning av mobilitetstjänster.  

Samarbeten mellan relevanta aktörer behöver ske redan i ett tidigt skede för att få till möjligheter att anordna gemensamma mobilitetslösningar i området och även med närliggande områdena.  

Kommunicera redan i ett tidigt skede så att boende är förberedd för att exempelvis en bilfri livsstil redan innan de flyttat in till nya huset.  Minskade parkeringsytor i befintliga områden kan upplevas som negativt, och där kan en satsning på mobilitetstjänster väga upp detta.  

Det är beteendeförändring som leder till behovet av bil minskar, inte själva cykelpoolen eller bilpoolen. Det är därför rollen mobilitetsmäklare är väsentlig för att fostra ett långsiktig och hållbart paradigmskifte från egen bil till mobilitetstjänster. 

Inför arbetspaketet gjordes en SKA, med syfte att identifiera risker och möjligheter med Mobilitetsmäklare ur det sociala perspektivet. Metoden som användes var en SKA-matris där de olika aspekterna av MB belystes utifrån geografiska nivåer (Byggnad, Närmiljö, Stadsdel, Stad och Region) och olika sociala aspekter (Sammanhållen stad, Samspel, Vardagsliv, Identitet, Hälsa och säkerhet). Analysen identifierade ett antal punkter att arbeta vidare med i framtagandet av koncept, bland annat att användare av mobilitetstjänster måste ha tillgång till Smartphone, det kan finnas ekonomiska hinder hos vissa grupper, modernt och trendigt område, bilen kan vara en viktig statussymbol hur man kan arbeta med det och så vidare. Resultatet av detta i sin helhet hittas i bilaga 1. 

I slutet av projektet har vi haft diskussioner om resultatet av pilotprojektet på Mandolingatan, tittat på enkätresultat och reflekterat över vad som fungerat och inte fungerat ur olika perspektiv. I samband med reflektionen framkom några nya lärdomar som inte identifierats i SKA:n vid uppstarten av projektet. Dessa lärdomar är viktiga att ta vara på vid utveckling av MB i nya områden, men också i MB som koncept. 

De lärdomar vi funnit har varit på lokal nivå, motsvarande Byggnad och Närmiljö i den ursprungliga SKA:n, medan vi inte kunnat identifiera något på de stadsdel, stad eller region. Projektet har fokuserat mycket på Mandolingatan och effekterna av detta har inte fått konsekvenser på de andra nivåerna.

• Trygghet är en viktig aspekt. Exempel på detta är tryggheten i cykelrum och vid parkeringsplatser för bilpool. Upplevs dessa som otrygga kommer vissa brukare att undvika dem och missar därmed de tjänster som finns där. 
• Fysisk tillgänglighet har också kommit upp som viktig. Framförallt kopplat till lastcykeln som var så pass tung att det blev problematiskt att ta ut den ur cykelrummet. En lösning på det skulle kunna vara bättre utformning av utrymmet eller att ha en smidigare och lättare cykel. 
• ”Alla” behöver hjälp i början. Det har visat sig att de allra flesta användare av MB behöver hjälp att förstå de olika tjänsterna, kostnaden för dem, hur man låser upp, registrerar sig osv. Det skiljer sig givetvis mellan olika användare vad man behöver hjälp med och i vilken omfattning. Det är viktigt att ha personal tillgänglig för att kunna svara på frågor och förklara hur tjänsterna fungerar. 
• I den enkät som skickats ut är en överväldigande majoritet av de som provat bilpoolen män, mellan 18-59 år. Vad beror detta på? Är det männen som brukar köra bil eller kan det handla om ett intresse för att testa just bilen eller tjänsten. Vi vet att män generellt använder bil i högre omfattning än kvinnor, men skillnaden är inte så stor som i vårt pilotprojekt. Vi vet också att det bor många äldre i området och nyttjandegraden av tjänsterna bland äldre står inte i korrelation till hur många de är. 
• Bilbarnstol är efterfrågat i bilpoolsbilen. Att det inte finns barnstol kan begränsa användningen av bilarna för hushåll med barn. Detta är dock inte helt okomplicerat eftersom olika stora barn behöver olika typer av stolar och vid många bokningar behövs ingen stol alls. 
• Användare av mobilitetstjänster behöver ha viss teknikvana. Många, framförallt äldre, kan ha svårt att ta till sig ny teknik. Detta kan innebära att det är svårt att ta till sig tjänster som kräver appar, att man ska registrera konto, ange mailadress osv.