Hur kan en stad främja implementeringen av nya lösningar?

En förutsättning för en lyckad implementering är att den anpassas till de mål som har ställts upp, och vilken typ av system samt område i en stad det handlar om. Här måste i ett första steg behoven identifieras, tex vilka tjänster som efterfrågas och i vilken omfattning. Det råder inget tvivel om att samarbete mellan olika aktörer leder till både bättre lösningar och implementering. Det är också viktigt att planera för att det tar tid att både förbereda och genomföra förändringar.  

Kommunens tjänstepersoner har en viktig roll genom att vara aktiva i att driva på och efterfråga nya och hållbara lösningar för godstransporter. Detta omfattar också att hålla politiker informerade så att de kan fatta nödvändiga politiska beslut och driva opinion i dessa frågor vilket krävs för att långsiktigt kunna lyckas med implementeringen av nya lösningar. En kommun kan skapa förutsättningar för implementering av nya lösningar, speciellt avseende infrastruktur av olika slag. Att ta en möjliggörande roll bygger på att det finns ett problem eller en efterfrågan, men det kan också krävas tvingade lösningar vilket då blir en detaljplansfråga. Kommunen kan skapa förutsättningar för implementering av nya lösningar genom att använda olika typer av restriktioner och lokala trafikföreskrifter för att styra implementeringen av nya transportlösningar och påverka deras lönsamhet. Genom upphandlingskrav kan kommunen bidra till ökad försäljning av nya tekniska lösningar och kommunala bolag kan bidra till investeringar i ny infrastruktur. Kommuner kan också bidra till att aktörer kan söka och ta del av olika statliga stöd för investeringar t ex fordon och laddinfrastruktur.  

En förutsättning för att kunna ta fram och implementera nya lösningar är att flera olika aktörer samarbetar. Pådrivande av dessa samarbeten kan vara av olika aktörer såsom handlarföreningar, fastighetsägare och transportörer. Kommuner kan initiera och stödja samarbeten genom att sätta samman projektgrupper med en bred representation och etablera en dialog med olika aktörer och involvera dem tidigt i arbetet och därmed underlätta framtagandet av nya lösningar. Det krävs också att någon tar ledningen i samarbetena, “håller i taktpinnen”, men det är inte säkert att det över tid är samma aktör skall göra detta. Det kan finnas behov av resurser såväl som speciell kompetens vilket kan innebära att nya aktörer tas in. Det kan i vissa fall behövas tillgång till kunskap om offentlig upphandling i de fall tjänster kan behöva upphandlas (Upphandling ett bra verktyg för kravställande).  För att få hållbara lösningar som överlever efter en testperiod så krävs lönsamhet och betalande kunder som ser en nytta av den nya lösningen. Dessutom måste det finnas fungerande affärsmodeller så att nyttor och kostnader kan fördelas på ett sätt som uppfattas rättvist mellan de olika parterna. Affärsmodellerna måste till exempel ta hänsyn till högre kostnader för transportörerna som köper in fordon som ger lägre miljöbelastning  och erbjuder innovativa transporttjänster och för fastighetsägarna som inför till exempel ytor för paketskåp.  

Mer information om hur näringslivets aktörer kan påverkas finns i WSPs ”Framtidens varulogistik i städer - utmaningar ur ett näringslivsperspektiv. 

För att förstå och motivera implementering av ett nytt koncept behövs analys och synliggörande av effekten på hela systemet och dess omgivning. Det är viktigt med tydlig kommunikation för att nå ut till så många potentiella användare som möjligt. Att kontinuerligt utvärdera implementeringen är nödvändigt för att kunna anpassa och optimera den utifrån rådande förutsättningar. Utgångpunkten är specifika delar av en stad som man transporterar till och från. Dessa områden måste också omfattas av systemanalysen. För att förstå de totala effekterna behöver även effekter för persontransporter tas med i analysen. Man behöver beräkna och presentera den totala kostnaden för och nyttan av olika alternativ men också hur det ser ut innan åtgärden. Detta är en förutsättning för användandet av affärsmodeller som grund för de samarbeten som behövs för implementeringen. Det är viktigt att kunna etablera samband mellan olika typer av kostnader och nyttor. En analys av många olika kriterier och hur dessa värderas av olika aktörer kan bidra till implementeringsprocessen. Följande kriterier bör tas med i analysen: 

Hög transporteffektivitet: Hållbara transporttjänster använder trafikresurser på ett effektivt sätt. En hög transporteffektivitet kräver att fragmenterade godsflöden sammanförs i ett system som möjliggör transporter med större men färre fordon   på stadens infartsleder, medan småskaliga fordon som elektriska mikrovans och lastcyklar kan användas för distribution i täta områden. På detta sätt uppnås ett bättre utnyttjande av vägnätets kapacitet.  

Hög leveransservice: En hög leveransservice innebär att mottagarnas behov och servicekrav tillgodoses. För hållbara logistiktjänster innebär detta en effektiv mottagning dvs. att mottagaren och transportör inte behöver mötas vid leveransen. En hög leveranskvalitet kräver därför mottagningsplatser där leveranserna kan lagras (t.ex. hos ett bemannat ombud eller i full-service fastighet), och att dessa mottagningsplatser är lättillgängliga och enkla att använda för mottagarna (kort avstånd, bara en mottagningsplats för alla leveranser). 

Låg konfliktnivå i boendemiljöer: Hållbar varulogistik i städer undergräver inte stadens attraktivitet och trygghet. Detta innebär tysta, säkra och yteffektiva godstransporter i områden där logistiken delar ytan med andra urbana funktioner, t.ex. oskyddade trafikanter och andra urbana aktiviteter. En låg konfliktnivå kräver att fordonen är anpassade till stadsmiljön eller äger rum på tider när där det inte finns många människor på gatorna. 

Låg miljöpåverkan: Hållbara logistiktjänster i städer har en låg påverkan på människornas hälsa samt den lokala, regionala och globala miljön. Detta kräver energieffektiva fordon och fossilfria bränslen, som ur ett livscykelperspektiv har noll eller låga utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. 

Bra arbetsmiljö: Förbättringen av arbetsmiljön är en viktig del av implementeringen och kan mätas både kvalitativt med hjälp av intervjuer och genom tex bullermätningar.  

Kostnadseffektivitet för aktörerna: Hållbara logistiktjänster i städer använder resurser på ett produktivt, effektivt och rättvist sätt. En hög kostnadseffektivitet kräver en rättvis fördelning mellan aktörerna av kostnader för investering i infrastruktur, drift och upprätthållande/övervakning av regleringar. 

För att uppnå hållbara transporter och logistiktjänster är det nödvändigt att ta hänsyn till samtliga kriterier ovan Detta innebär att det måste göras avvägningar mellan olika kriterier. En högre leveransservice leder ofta till en lägre transporteffektivitet och en låg miljöpåverkan kan leda till högre kostnader. Därför är det viktigt att bedöma lösningarnas effekt på samtliga kriterier och alla aktörer för att inte suboptimera logistiken. En metod för att göra denna typ av multikriterieanalys finns beskriven här:  Multi-Actor Multi-Criteria Analysis • Mamca 

En annan förutsättning för att lyckas med implementeringen är att man måste vara medveten om att det tar tid att ”att göra saker” men också att det tar tid att bygga det förtroende som behövs för de olika typer av samarbeten som krävs. Man bör också beakta att det stadsutvecklingsprocessen har ett mycket längre tidsperspektiv än teknikutvecklingen och det är viktigt att agera tidigt i planeringsprocessen.