Vilka är utmaningarna med implementeringen av nya lösningar?

Vid implementeringen av nya lösningar i städer har ett antal generella utmaningar identifierats och grupperats inom följande områden:

• Administration och lagar 
• Samarbeten och affärsmodeller 
• Information och data 
• Infrastruktur 

Hur arbetet inom kommuner bedrivs kan medföra hinder för implementering av godstransportlösningar i kommuner. Detta kan till exempel relateras till bristande fokus på godstransportfrågor i många kommuner och avsaknad av godsstrategier samt bristande koppling till detaljplanearbetet. I de flesta fall tar stadsplaneringen fortfarande ingen specifik hänsyn till godstransporter. Implementeringshinder kan också vara relaterade till att det saknas resurser, kompetens och beslutsunderlag för en strategisk integreringen av godstransporter i stadsplaneringen. 

I de kommuner som aktivt arbetar med godstransportfrågor kan bristande uppföljning av ställda krav innebära hinder för implementeringen av nya lösningar. Det kan bero på avsaknad av linjeorganisation för uppföljning i kombination med oklarheter gällande vilka lagrum som finns för att följa upp krav.  

Befintliga lagar och regler såväl som avsaknaden av sådana medföra hinder för implementering av godstransportlösningar i kommuner. Direkt kopplat till utförandet av transporterna kan regler för buller innebära ett hinder för implementering av nya lösningar men även mer generella lagar som konkurrenslagstiftning ses som ett potentiellt hinder. Samtidigt kan avsaknad av samordning av regler,  till exempel lokala trafikföreskrifter, mellan städer innebära hinder för transportörer som tar fram lösningar som skall fungera i flera kommuner. 

Transportsystemens effektivitet men också implementeringen av nya lösningar lider av en fragmentering med parallella transportsystem och många olika aktörer. Befintliga lagar upplevs försvåra samarbete mellan olika aktörer men också avsaknad av affärsmodeller (som tex säkerställer operatörsneutralitet och fördelning av nyttor) innebär hinder för implementering av nya godstransportlösningar. Ett stort problem är att det är olika aktörer som drar nytta av lösningarna respektive får betala för dem och det saknas metoder för att beräkna effekterna och fördela nyttor och kostnader. Innovativa transporttjänster kräver affärsmodeller som ofta saknas, speciellt ifall kommunen och fastighetsägare tar över mer ansvar för infrastruktur och transporttjänster. 

Hinder för implementering av nya godstransportlösningar kan bero på bristande information om godstransporterna vilket påverkar alla de andra hindren som tas upp här. Kommuner har i normalfallet till exempel begränsad tillgång till data som beskriver de godsvolymer som transporteras och deras andel av den totala trafiken. Utan en nulägesanalys är det omöjligt att bedöma vilka typer av åtgärder som behövs och hur stor deras förbättringspotential är. Brist på godstransportdata är en av anledningarna till att  demonstrationsprojekt som genomförs inte implementeras fullskaligt efter det att projektetens finansiering avslutats. 

Bristande tillgänglighet av infrastruktur både fysisk (byggnader, mark, kajer, laddstationer) och digital (för t.ex. Informationsöverföring, bokning och betalning av olika typer av tjänster) utgör hinder för implementeringen av olika lösningar och denna brist är också kostnadsdrivande. Problem relaterade till oklarheter om infrastruktursansvar och rådande behov kan också uppstå. 

Det är en generell utmaning att det saknas ytor för logistikinfrastruktur på samtliga nivåer; för samlastningsterminaler på regional nivå, för omlastningsterminaler och lastzoner i stadsdelar och för mottagning i fastigheterna. Dessa logistikinfrastrukturelement är avgörande för hållbara transportlösningar.  I stadsdelar med en hög bebyggelsetäthet råder stor konkurrens om en begränsad yta, vilket gör att markvärdet är mycket högt. Transportaktörerna har därför svårt att  själva skapa den nödvändiga infrastrukturen. 

Olika typer av infrastruktur kommer att spela en viktig roll i alla typer av implementeringar av framtida lösningar. I DenCity har fyra typer av logistikinfrastruktur som behövs för samlastade urbana godstransporter definierats. I vissa fall saknas denna infrastruktur på en eller flera nivåer och i andra fall finns infrastrukturen men den nyttjas inte på rätt sätt (Figur 1):  

• Samlastning: Hela staden‐nivå eller regional nivå. En större samlastningscentral dit godset kommer och sedan samlastas för vidare transport till stadsdelsnära omlastningscentraler. 
• Omlastning: Stadsdelsnivå. Omlastningscentral som betjänar en eller flera stadsdelar där godset lastas om till mindre och tystare fordon. 
• Angöring: Stadsdel eller närområdesnivå. Tillräcklig yta måste finnas inom stadsdelarna för att lastfordonen ska kunna stanna och lasta av och på gods, samtidigt som ytan ska brukas effektivt. 
• Mottagning: Fastighetsnivå. Det behöver finnas plats för att ta emot gods inom de enskilda fastigheterna.