Vilka fördelar skapar elektriska tunga transporter?
Fördelarna med elektrifierade tunga transporter kan huvudsakligen delas upp i tre områden – klimat, närmiljö och arbetsmiljö. Tillsammans bidrar dessa områden till en grönare planet, en bättre arbetsmiljö och en högre levnadsstandard för boende och verksamma i täta städer.
Klimat – Att värna om vår planet och nå noll emissioner är allas vår uppgift. Tack vare elektrifierade tunga transporter kan vi tillsammans minska klimatpåverkan. För att minimera utsläpp av exempelvis CO2 är det dock viktigt att ladda fordonen med förnybar el.
Närmiljö - Genom elektrifierade fordonsflottor påverkas närmiljön positivt genom förbättrad lokal luftkvalité (minskad uppkomst av NOx och partiklar) samt minskade bullernivåer. Vi vet idag att buller kan medföra sömnsvårigheter, öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och generellt öka våra stressnivåer. Att ljudnivån är betydligt lägre, speciellt lågfrekvent buller som påverkar förare och boende negativt ger en positiv effekt på närmiljön. Störst effekt på buller uppnås vid hastigheter under 50 km/h vilket oftast är hastighetsbegränsningen i våra städer.
Arbetsmiljö - Buller och vibrationer inne i lastbilen försvinner nästan helt i elektriska tunga fordon vilket förbättrar den direkta arbetsmiljön avsevärt. För chaufförer och butiks/lagerpersonal innebär detta att de anställda blir lugnare, får minskade stressnivåer och överlag mår mycket bättre efter en dag på jobbet. Detta kan på lång sikt innebära att det blir lättare att rekrytera t.ex. chaufförer. Lyssna gärna till förarnas egna kommentarer i dessa filmer.
Elektrifierade tunga transporter är inte bara tystare och renare, de möjliggör också ökad effektivitet om de tillåts att operera andra tider på dygnet vilket dessutom innebär minskad trafikbelastning övriga tider på dygnet. Möjligheten till nattleveranser kan vara en del av lösningen, så länge hanteringen av exempelvis gods kan ske inom tillåtna ljudnivåer. En långsiktig positiv effekt blir också att efterfrågan på ren el kommer att öka genom krav från transportköparna, vilket sporrar marknaden att producera mer ren elektricitet.
Vill du veta mer kan du här själv jämföra den totala miljöpåverkan för olika fordonstyper.
Kraftigt minskat buller med elektrifiering av tunga transporter
Under projektets gång har flertal mätningar av buller utförts och alla visar på en kraftig reduktion av både interiört och exteriört buller från en elektrifierad lastbil jämfört med en dieseldriven. Generellt kan sägas att skillnaden är som allra störst vid stillastående/tomgång för att minska gradvis med ökad hastighet och vid ca 50km/h är skillnaden nära noll då däckbuller tar över som den dominerande källan till bullret.
Interiört är skillnaden uppemot 20dBA vid stillastående och kring 8-10dBA vid 30km/h. 8-10dBA minskning innebär att den upplevda bullernivån är i princip halverad.
Även exteriört är skillnaden stor, speciellt vid låga hastigheter och under acceleration. Viktigt att notera är skillnaden vid låga frekvenser <300Hz, vilket är särskilt viktigt i stadsmiljö där fordonen opererar nära bostäder. Anledningen till det är att normala fasadmaterial/isolering är mindre bra på att dämpa lågfrekvent buller, så den upplevda skillnaden inomhus blir då väldigt stor.
Trafikens luftföroreningar
Trafikens luftföroreningar uppskattas på ett år totalt orsaka omkring 3 000 förtida dödsfall, varav cirka 2800 dödsfall beräknas bero på avgaser (partiklar, kvävedioxid med mera).
Partiklar: Partiklar uppstår dels vid ofullständig förbränning i motorerna, dels som slitagepartiklar från däck, väg och bromsar. Partiklar mindre än 10 μm i diameter, PM10, kan andas in av människan och kan därför vara skadliga för hälsan
Kväveoxid (NOx): Kväveoxider (NOx) bildas huvudsakligen genom reaktion mellan luftens syre och kväve. Denna reaktion kräver höga temperaturer, vilket åstadkoms i en förbränningmotor. Kväveoxid retar slemhinnor men ger även skador på växtligheten. När kväveoxider reagerar med vatten bildas syror som fräter på byggnader och försurar marken. Kvävet bidrar också till den pågående övergödningen.
Kolväten: Bland kolväten finns cancerframkallande ämnen. Utsläppen kommer från avdunstning av bränsle och från oförbränt bränsle i avgaserna. Kolväten bidrar tillsammans med kväveoxider till att det bildas marknära ozon under inverkan av solljus. Marknära ozon verkar irriterande på andningsvägarna och ger i högre koncentrationer upphov till vävnadsskador.
Nyttan utifrån staden
Utifrån de erfarenheter och tester som är gjorda med elektrifierade kollektivtrafikbussar vet vi att de gör ett stort avtryck på stadsmiljön. Bullernivåerna är avsevärt lägre i farter under cirka 45 km/h, och speciellt för de lägre frekvenserna. Dessa frekvenser är mycket svåra att dämpa ut, bullerplank och fönster gör liten skillnad. Det som hjälper bäst är långa avstånd från bullerkälla till byggnader. Att kunna bygga tätare samt att miljöerna blir mycket tystare ger stora värden för staden. Vid intervjuer med förarna på stadsbussarna och på sopbilarna säger de samma sak, att de är mycket piggare efter en arbetsdag i ett elfordon jämfört med ett dieselfordon. På vissa ställen i Göteborg överskrider luftvärdena gränsvärdet och förhindrar då utveckling av de delarna. Att på olika sätt försöka att minska dessa utsläpp är prioriterat och förutom att minska trafikarbetet kraftigt är elektrifiering den bästa vägen att gå.
Göteborg stads miljö- och klimatprogram för 2021-2030 antogs i mars 2021, den kommer att styra Göteborgs arbete under de kommande åren. Målbilden är att Göteborg skall uppnå FN:s 1,5-gradersmål för att minska skadorna som följer med den globala uppvärmningen. Det innebär stora förändringar och för trafiken räcker det inte med 100% fossilfritt utan trafikarbetet måste också minska. För trafiken har Göteborg stad satt upp ett mål till 2030 där utsläppen av växthusgaser skall minska med 90% (jämfört med 2010) och trafikarbetet skall minska med 25% (jämfört med 2020). Redan 2023 skall stadens fordon vara fossilfria och fokus ligger på elektrifierade fordon där det är möjligt. Det finns en del hinder för att aktörerna i staden skall gå över till elektrifierade fordon, och staden tittar på vad den kan göra för att underlätta. Staden deltar i ett flertal projekt, t.ex. DenCity och ElectriCity samt egna projekt som spänner över olika förvaltningar och kommunala bolag. Även regionen är en viktig aktör. Resultaten av dessa arbeten skall föras in i stadens ordinarie linjeorganisation, ett exempel är att se till att laddinfrastruktur för kollektivtrafikbussar kommer på plats. I samma linje ser staden ett behov av att underlätta utbyggnaden av den offentliga laddinfrastrukturen för alla typer av fordon och även för arbetsmaskiner. Ett väl utbyggt nät av laddare, både standardladdare för nattladdning och snabbladdare, ger goda förutsättningar för alla aktörer, offentliga, företag och privatpersoner, att gå över till elektrifierade fordon. För den tunga trafiken samt arbetsmaskiner krävs en egen laddinfrastuktur med högre effekter och mer plats runt laddarna. Placeringen av dessa är viktig för att den skall bli väl utnyttjad. Hur många laddplatser som samlokaliseras, möjlighet till bokningsbarhet samt önskemål eller krav på annan infrastruktur i anslutning till laddplatsen måste noga utvärderas. Andra frågor som städer och regionen kan arbeta med är utbildningsfrågor, det krävs många fler elmekaniker, samt säkerheten kring elfordon där räddningstjänsten har en nyckelroll.
Göteborg har fortfarande problem med att luftkvalitetsnormen överskrids på flera ställen. Det gäller både årsmedelvärde men framför allt under specifika tider. Här är naturligtvis elektrifierad tung trafik mycket viktig för att minska de lokala utsläppen. Göteborg stad ser utvecklingen mot elektrifierad trafik som huvudspåret men måste kompletteras av andra åtgärder.