Skip to main content
Illustration av samlasting i nybyggt kvarter

Hur ser framtiden ut?

Stadsdelsnära samlastning börjar bli ett beprövat koncept och fler och fler aktörer börjar intressera sig för lösningen. Det möjliggör att undersöka lösningen mer som en del av ett större system.

Stadsdelsnära samlastning och fullservicefastigheter är två lösningar som fungerar väl ihop. Kombinationen ger möjlighet att minska transporter mer än vad lösningarna var för sig kan göra. Det bidrar också till en mer storskalig och robust verksamhet. Genom att säkerställa att fastigheten har hög servicenivå avseende logistik, samt att logistiken till fastigheten är smart och effektiv kan stadsdelens transportbehov lösas för att skapa attraktiva stadsdelar.  

Städerna förtätas och fler människor ska bo, arbeta och konsumera på samma yta. I det finns logistiska utmaningar att få in fler varor i trånga stadskärnor. För en hållbar lösning i alla led måste vi få med hela transportkedjan där även de ingående transporter skall kunna vara hållbara. Ett ytterligare lager till samlastningen är alltså att säkerställa att även transporterna till stadsdelen effektiviseras. Det kan göras genom att samlasta även innan transporterna kommer in i staden, och att därefter köra från utkanten av staden till stadsdelen med samlastade fordon på vägnätet. Ett exempel på detta är pilotprojektet med samlastning av leveranser till Nordstan, där mindre sändningar konsolideras av GLC en dryg mil norr om Göteborg. Ett annat är att kunna erbjuda intermodala lösningar där kombiterminaler som är en bytespunkt mellan tåg och lastbil är en möjlighet. De behöver placeras med omsorg nära järnvägväg och väginfrastruktur för att ge en effektiv logistik.  Miljövinsterna när tåg kan transportera stora mängder som sedan distribueras ut korta sträckor med lastbil är betydande. 

Hur en samlastningsfunktion kan integreras i en tät, attraktiv och modern stadsmiljö undersöktes i DenCity steg 2. I bilden nedan visas ett exempel på hur funktionen kan integreras i botten-/källarvåning i ett nybyggt kvarter.  

Illustration av samlasting i nybyggt kvarter

REN (Breysse et al 2017). Sustainable Building Competetion. ARK350, Chalmers Arkitektur.

Utöver yta för själva terminalen påverkar också övrig planering och utformning av den fysiska strukturen, se exempel från Frihamnen här. Lokalisering av funktioner i förhållande till olika typer av gator såsom huvudgator, gångfartsgator och lastgator påverkar hur väl hantering av gods och avfall fungerar och vilken påverkan den får på stadslivet.

Fem sammanfattande tips och råd

Definiera problembilden!

Vad är viktigast att lösa? Är det exempelvis trånga gator, bristande trafiksäkerhet eller utsläpp? Är det en ny exploatering med möjlighet att göra rätt från början? 

Hitta samarbetspartners som också är intresserade av att lösa problemen!

Vem ska vara den huvudsakliga drivkraften eller huvudmannen? Vilka drar nytta av lösningen och kan de vilja vara med och engagera sig i form av tid och pengar? Identifiera vilka verktyg ni har att jobba med, hur mycket kan och vill ni styra/tvinga/reglera? Vill ni starta i ett externt finansierat projekt, är det läge att någon upphandlar eller ser ni en fristående kommersiell lösning?

Säkerställ plats för samlastning!

Finns det en plats med praktisk möjlighet att placera en terminal? För nya områden - säkerställ att arbetet ryms med avsatta resurser i exploateringskalkylen. 

Forma en lösning som passar era behov!

Vad vill och kan ni samlasta? Gods? Gods + återvinning? Gods + återvinning + hushållsavfall? Observera att det geografiska området för samlastning av avfall kan vara annorlunda än det geografiska området för avfallshämtning av det hushållsliknande avfallet som kommunen än så länge har ansvar för. Det behöver inte vara ett problem, men det behöver lösas administrativt smidigt så att både kommun och avfallskunder förstår hur betalningsströmmar ska gå. 

Ha förståelse för att det tar tid!

Nya lösningar tar alltid tid att utveckla. Ju tidigare i den fysiska planeringsprocessen desto bättre. Var beredd att avsätta resurser efter ambitionsnivå.

Louise Larsson
Älvstranden Utveckling
Frihamnen

Vilka förutsättningar finns för stadsdelsnära samlastning?

Stadsdelsnära samlastningslösningar är generellt svåra att få ihop rent ekonomiskt, i synnerhet när de skall vara kommersiellt fristående. En fristående lösning kräver i regel volymer motsvarande åtminstone flera fordon och anställda för att ge marginal för sådant som volymförändringar, personalbackup mm. Alternativet för att få kostnadseffektivitet även för mindre volymer är om funktionen kombineras med andra verksamheter, som exempelvis avfall, vaktmästeri och fastighetsservice.
Lindholmen högre

Vilka problem kan det lösa och vilka nyttor kan det ge?

I täta städer eller stadsdelar med ett mer begränsat utrymme i gatumiljön behöver transportflöden samsas med människor som bor, vistas och rör sig i staden. Det kan skapa konfliktpunkter som stadsdelsnära samlastning kan bidra till att lösa. Nyttorna som skapas gynnar olika aktörer, om det finns mer att läsa här (länk till avsnitt Rollfördelning & finansiering)
Renova miljö man med soptunna

Vem ska ansvara för att driva utveckling och implementering av tjänsten i en stadsdel?

Stadsdelsnära samlastning kan utgöra en nytta för täta stadsmiljöer, men det ordnar sig inte själv. En av de stora knäckfrågorna för att realisera samlastning gäller huvudmannaskap och vilken aktör som ska ansvara för att driva utveckling och implementering av tjänsten i en stadsdel.