Skip to main content
Lindholmen

Vilka problem kan det lösa och vilka nyttor kan det ge?

I täta städer eller stadsdelar med ett mer begränsat utrymme i gatumiljön behöver transportflöden samsas med människor som bor, vistas och rör sig i staden. Det kan skapa konfliktpunkter som stadsdelsnära samlastning kan bidra till att lösa. Nyttorna som skapas gynnar olika aktörer, om det finns mer att läsa här (länk till avsnitt Rollfördelning & finansiering)

I täta städer eller stadsdelar med ett mer begränsat utrymme i gatumiljön behöver transportflöden samsas med människor som bor, vistas och rör sig i staden. Det kan skapa problem som samlastning kan bidra till att lösa: 

  • Trafiksäkerhet. Det är riskabelt dels med stora fordon i områden där många går eller cyklar, dels med många fordon i rörelse oavsett storlek. 
  • Framkomlighet. Fordon tar mycket plats och kan därför begränsa framkomligheten för andra. 
  • Miljökvalitetsnormer. Påverkas mest av mängden trafik som drivs med fordon med dieselmotorer. 
  • Godsmottagning. Flera leveranser till samma fastighet kan effektiviseras. 
  • Avfallshantering. Många leverantörer och olika rutter. Kan både handla om avfall under kommunalt ansvar och övrigt avfall/återvinning. 
  • Yteffektivitet. Fordon tar mycket plats på ytor som skulle kunna användas till andra ändamål. 
  • Chaufförsbrist. Framför allt för tunga fordon. 
  • Kundnöjdhet /servicenivån för fastighetsägare eller verksamheter. 
  • Trivsel/nöjdhet/trygghet sett från en samhällsplanerares perspektiv. 
  • Lägre bullernivå ger en trivsammare stadsdel. 

Stadsdelsnära samlastning har potential att lösa flera av problemen, men beroende på hur lösningen utformas påverkas de i varierande grad. Därför behöver de som är intresserade av samlastning börja med att formulera vilka problem som egentligen ska lösas. I denna processbeskrivning framtagen av Göteborgs Stad finns mer information för fördjupning. 

Så här är det för Lindholmsleveransen

Lindholmen var och är ett befintligt område som har trånga gator, många oskyddade trafikanter och en besvärlig trafiksituation. För Lindholmsleveransen var därför trafiksäkerhet den viktigaste faktorn vilket gjorde att en lösning med små fordon utformades.  

Då Lindholmsleveransen har funnits på området sedan 2008 är det svårt att jämföra med hur Lindholmen skulle vara utan samlastning. I den senaste utvärderingen av Lindholmsleveransen från 2020 uttryckte en av respondenterna att ”färre lastbilar och budbilar gör området mer attraktivt men det är nog få som kopplar det till Lindholmsleveransen”, vilket tyder på att tjänsten nu blivit en integrerad del av Lindholmen. Detta stärks i att en annan uttryckte att ”om Lindholmsleveransen försvann skulle det nog märkas en tydlig skillnad i området”. De aspekter som tjänsten haft störst positiv effekt på är trafiksäkerheten och tryggheten på området, samt servicenivån i att ha operatören nära till hands och den flexibilitet det ger för användarna. En yteffektiv logistik har helt enkelt gett mer Lindholmen att älska för Lindholmarna. 

En av Lindholmsleveransens framgångsfaktorer har varit samarbetet mellan stadens aktörer och eldsjälar som varit villiga att testa nya lösningar och arbetat för att möjliggöra tjänsten. Lindholmsleveransen har sedan starten haft mycket engagerade användare av tjänsten som anser det vara värt att betala för en välfungerande gods- och avfallshantering med hög servicenivå. 

Nyttor man såg med tjänsten i förväg har erhållits och väl därtill

Medarbetarna börjar känna för sitt område

Tips till dig som vill starta samlastningslösning

Stadsdelsnära samlastning kan vara en bra åtgärd för utvecklingen av en stad, ökad trafiksäkerhet, högre servicegrad och minskad miljöpåverkan men det passar inte överallt. Varje situations förutsättningar är unika och dessutom föränderliga, varför en generisk lösning på problembilden inte går att ge.  

Frågor att ställa för att definiera problem och komma fram till lösningar:

  • Vad är det som gör att konventionella system inte fungerar eller lämpar sig? 
  • Vad är syftet med att arbeta fram en ny hållbar lösning?  

Fokusera sedan på problembilden och syftet som ska uppnås. Var öppen för flera lösningar på samma problem snarare än att hitta sätt att få en särskild lösning att fungera i praktiken. Är det exempelvis trafiksäkerhet som är prioriterat, blir strävan att minska mängden tunga transporter. Samtidigt har små fordon mindre lastkapacitet än stora vilket ger en begränsning i volymer och underlag som kan hanteras och då är inte många små fordon den bästa lösningen om målet är att minska fordonsrörelser. Samtidigt råder en chaufförsbrist med behörighet för tyngre fordon, och det kan då vara en fördel att använda mindre fordon som enbart kräver B-körkort.  

I arbetet med att utreda en möjlig samlastningslösning behöver ni bedöma när det är värt att jobba vidare och när det är mer värt att lägga ned för att inte slösa resurser. I verkligheten är det inte svart-vitt. Det kanske inte finns någon som har en självklar roll att driva på just nu, men det går kanske att locka fram en sådan aktör. Intressenter är kanske inte så entusiastiska från början men kan bli det när de får upp ögonen för möjligheterna. Kommunen kanske inte är helt synkad i att omvandla visioner till handling, men det kanske finns tillräcklig samsyn för att det ska vara möjligt att jobba vidare. 

Vägledande frågor

Nedan finns vägledning med några frågor att ställa sig. Mer stöd i processen och inspiration finns att hitta här. 

Finns det ett problem att lösa? 

Är det ett befintligt område som har trånga gator, många oskyddade trafikanter, eller på annat sätt besvärlig trafiksituation?   

Är det ett område som ska exploateras och det finns möjlighet att bygga rätt från början? Samlastning av gods och avfall, i kombination med åtgärder för hållbart resande, kan göra att det går att öka exploateringsgraden med mer hus och mindre gator även om gaturummet måste dimensioneras för exempelvis räddningstjänstens fordon. Den frigjorda ytan kan också användas för att få plats med mer grönt, för ökad trivsel för människor och mer biologisk mångfald samt färre hårdgjorda ytor för att bättre kunna ta hand om nederbörd. Finns det intresse för det? 

Finns det plats för samlastning? 

Finns det någon plats det är praktiskt möjligt att anlägga en terminal för samlastning? I täta städer brukar det inte finnas oanvänd mark över, samtidigt som det är i täta städer som stadsdelsnära samlastning kan göra skillnad. 

  • Terminalen kan behöva vara olika stor beroende på problembilden som identifierats i förra steget. Avfallshantering tar mer plats än lättgodshantering
  • Infrastruktur, tillfartsvägar för distributionslastbilar och stora fordon behöver kunna komma till och från terminalen. Finns det plats nära tillfartsvägar? Tänkt på att placering av samlastningsnoder skall göras så att även de långväga transporterna får möjlighet att vara hållbara. 

En platsstudie för en terminal utfördes i det dåvarande strukturförslaget till Frihamnen där fördjupad information om vad som krävs av den fysiska platsen finns. 

Finns det organisatoriska förutsättningar?

  • Finns det någon aktör med minst en utpekad person som har som uppgift, eller “naturlig roll” att driva processen från idé till förstudie fram till fungerande lösning? 
  • Finns det intresserade fastighetsägare, hyresgäster eller exploatörer som ser att det är värt att lägga lite resurser på samlastning för att det är värt den nytta företagen/föreningarna får?  
  • Är kommunen samspelad i synen på samlastning av gods och avfall, inte bara på visionsnivå utan också på praktisk handläggarnivå? Underskatta inte betydelsen av välinformerade handläggare som ser vitsen med samlastning och är beredda att göra saker lite annorlunda än på det gamla vanliga sättet.  

Fler exempel och fördjupning

För fördjupning av förståelse av städers varulogistik, se gärna Framtidens varulogistik i städer av Sönke Behrends, IVL, På uppdrag av Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) Februari 2020. 

 Lärdomar från arbete med smarta leveranser i Göteborgs Stad finns samlade här.

Louise Larsson
Älvstranden Utveckling
Frihamnen

Vilka förutsättningar finns för stadsdelsnära samlastning?

Stadsdelsnära samlastningslösningar är generellt svåra att få ihop rent ekonomiskt, i synnerhet när de skall vara kommersiellt fristående. En fristående lösning kräver i regel volymer motsvarande åtminstone flera fordon och anställda för att ge marginal för sådant som volymförändringar, personalbackup mm. Alternativet för att få kostnadseffektivitet även för mindre volymer är om funktionen kombineras med andra verksamheter, som exempelvis avfall, vaktmästeri och fastighetsservice.
Illustration av samlasting i nybyggt kvarter

Hur ser framtiden ut?

Stadsdelsnära samlastning börjar bli ett beprövat koncept och fler och fler aktörer börjar intressera sig för lösningen. Det möjliggör att undersöka lösningen mer som en del av ett större system.
Renova miljö man med soptunna

Vem ska ansvara för att driva utveckling och implementering av tjänsten i en stadsdel?

Stadsdelsnära samlastning kan utgöra en nytta för täta stadsmiljöer, men det ordnar sig inte själv. En av de stora knäckfrågorna för att realisera samlastning gäller huvudmannaskap och vilken aktör som ska ansvara för att driva utveckling och implementering av tjänsten i en stadsdel.